varavendela

FOTO: VENDELA ERIKSSON
Det andas vår luften och om man letar kan man också finna bevis. Denna vecka har jag skådat både blommor och en huggorm som solade sig i slänten vid Överums hembygdsförening.

FOTO: VENDELA ERIKSSON

Denna fjäril förgyllde morgonen. Frukosten var framdukad och barnen ropade titta, titta en fjäril!
Har dessa rara varleser vaknat, kan våren inte vara långt borta.

Får man bjuda på ett litet skratt? Tänkte att jag idag kunde pigga upp er med en dårskapsbild på mig och min syster, Beatrice. Har inte en aning om vad vi styr med, men onekligen kan man ju inte låta bli att le när man ser det här fotot.

FOTO: Vendela Eriksson

Och så kom snön. IGEN!!! Efter att skottat uppfarten, borstat fram bilarna och sopad fram trappen. Tog jag mig en paus och kikade upp mellan grenverken i hopp om att en liten, ynka, pytteliten solstrimma skulle kunna smeka min kind. Stod så ett tag med min förhoppning. Men icke!

FOTO: Vendela Eriksson

Fotade för en tid sedan denna gamla stol, fattade tycke för stolsryggen. Någon har ju gett föremålet karaktär i form av det utsnidade hjärtat. Tidens rand i symbios med de olika färgerna som en gång i tiden prytt stolens former.

Ett bra tips som jag gjorde var att hitta en smakfull ram och tadaa! tavlan smyckar nu dörren in till husets WC

FOTO: Vendela Eriksson

Denna vinter måste ha varit en fröjd för alla lekfulla barn och vi vuxna, det villa säga min man och jag tänkte att vi var "listiga" då vi köpte barnen ett gemensamt kit med stjärtlapp, pulka och tefat. Men tji fick vi! För den ulitmata lyckan denna säsong var att åka spark

FOTO: Vendela Eriksson

Ibland undrar jag om folk verkligen stannar upp och ser sig omkring. Låter sig ta tid att beundra naturens egna mästerliga "vykort"